Historia

Kung Karl IX av Sverige gav Trosa stadsprivilegier redan 1610. 1719 brände ryssarna ned stora delar av Trosa, endast kyrkan stod kvar då de använde denna som stall. Efter branden byggdes staden upp på nytt. Stadens bäst bevarade skärborgarstuga ”Åbladsstugan” (ligger på Östra Långgatan) och den äldsta stadsdelen vid Västra Långgatan uppfördes direkt efter rysshärjningen. På Västra Långgatan kan man besöka Garvaregården där Trosa stadsmuseum finns.

En av förklaringarna till att Trosa i folkmun kallas ”Världens ände” är att staden under sina tidigare år endast hade en tillfartsväg. För att komma hit var man alltså tvungen att svänga av riksvägen och ta den långa vägen hit och sedan ta samma väg tillbaka igen.

Ortnamnet Trosa är uråldrigt och var namnet på ån som flyter från sjön Sillen till havet. På 1300-talet skrevs det så gott som alltid ”Troso”. Namnet hänger troligen samman med det fornisländska ordet trauður (trög, ovillig) och syftar på åns lugna och makliga lopp. (Enligt artikel av professor Lennart Elmevik i tidskriften ”NAMN och BYGD” 95/2007.) I Svenskt ortnamnslexikon utgiven 2003 står det: ”Socknens och stadens namn härrör från byn Trosa, vars namn äldst troligen har burits av Trosaå”. En annan förklaring sägs vara att Trosa härstammar från ordet ”os” som betyder åmynning. Vad ”tr” står för vet man inte säkert.

På Kongelige Bibliotek i Köpenhamn finns ”Trosse Lagbok”, en 70 sidors lång lagbok som troligtvis skrevs redan på 1500-talet. Den användes alltså redan när Trosa låg uppe vid Trosa Lands Kyrka, vid Trosa By. Det finns endast fyra stycken sådana här handskrivna verk bevarade från Sverige. Dessa är från städerna Stockholm, Söderköping, Arboga och Trosa. Det kan tyckas märkligt att lilla Trosa kom med bland dessa stora inflytelserika medeltidsstäder. Hur lagboken har hamnat i Köpenhamn är okänt, men det skall ha skett någon gång under tiden 1784-1831.

Vill du läsa mer om detta kan du låna Hans Nilssons bok ”Några historiska märkligheter i Trosatrakten” på biblioteket. Han har även skrivit fler böcker om Trosa.

Tureholmsskatten
Sommaren 2014 invigdes den nya rondellutsmyckningen i Västerljung som föreställer halskragen i guld vilken var en del av Tureholmsskatten. Skulpturen är 4,8 meter i diameter. År 1774 hittades i byn Tuna i Västerljung en samling guldföremål från 500-talet e. Kr. Guldskatten vägde ca 12 kg, och är därmed en av de allra största som hittats i Sverige. Tuna hörde till Tureholms gods, och skatten tillföll därför godsägaren greve Nils Bielke, och i ett senare skede kung Gustav III. Delar av skatten finns idag till beskådande på Historiska museet i Stockholm.
Läs mer.