Tureholmsskatten

Sommaren 2014 invigdes den nya rondellutsmyckningen i Västerljung som föreställer halskragen i guld vilken var en del av Tureholmsskatten. Det är industriprogrammet vid Praktiska gymnasiet i Nykvarn som har tillverkat den. Läraren Robert Jansson fick tillverkat egna maskiner och verktyg för att eleverna skulle kunna forma och svetsa ihop plåtarna till rör i rätt storlek. Skulpturen är 4,8 meter i diameter.

År 1774 hittades i byn Tuna i Västerljung en samling guldföremål från 500-talet e. Kr. Guldskatten vägde ca 12 kg, och är därmed en av de allra största som hittats i Sverige. Tuna hörde till Tureholms gods, och skatten tillföll därför godsägaren greve Nils Bielke, och i ett senare skede kung Gustav III. Delar av skatten finns idag till beskådande på Historiska museet i Stockholm.

4 teorier på mysteriet ”Tunaskatten”

Guldskatten grävdes ned under folkvandringstiden, mellan 400-550 år efter Kristus. Men varför?

1. Krig och oroligheter
Om går åt fanders kan det vara bra med en reserv. En tanke är att guldskatten grävdes ned under ofredstider som en slags försäkring.

2. Livet efter detta
En annan teori är att man grävde ned guldskatten för att kunna leva gott i Valhall, gudarnas boning i den nordiska mytologin, efter döden. Allt som grävdes ned i jorden kunde nämligen användas i döden.

3. Gåvor åt gudarna
Det kan också vara gåvor åt gudarna, för att tillvaron inte skulle bli för besvärlig på jorden.

4. Fimbulvintern
Kanske den troligaste teorin. Man tror att det inträffade ett våldsamt vulkanutbrott under första halvan av 500-talet, vilket gav upphov till ett gigantiskt gasmoln som cirkulerade runt jorden. Solen skymdes och vädret blev hårt och kallt. En teori är att delar av jordens befolkning, Västerljungsborna inkluderat, fruktade gudarnas vrede och därmed grävde ned skatter i jorden som ett offer. Källa: SN

Artikel om Tunaskatten/SN 16/11-14

 

ANNONSER: